Norrköping har en lång historia och har gått från en anrik industristad till en av landets främsta evenemangsstäder. Tidigare präglades staden av pappers- och textilindustrin som tillsammans skapade den unika miljön vi kallar Industrilandskapet. Louis de Geer var industrins fader och idag står han staty på Gamla torget och har dessutom fått ge namn till den stora konferens- och kongressbyggnaden vid Strömmen.

Varför namnet Norrköping?
Det finns olika teorier kring varifrån namnet kommer. En är att det fanns en handelsplats/köpeäng mitt i byn dit människor kom för att byta, sälja och köpa varor. Köpeängen låg norr om Tingstad, som då var en plats där ”tinget” samlades för att diskutera och besluta i viktiga frågor. Tingstad ligger mellan Norrköping och Söderköping och man gick alltså till ”norra köpeängen”. Det har sedan utvecklats till namnet Norrköping.

Södra köpeängen ska då ha blivit Söderköping.

Peking = Norrköping
Ibland kallas Norrköping för Peking och historien bakom detta har anknytningar till läroverket. Någon gång på 1910-talet besökte Sven Hedin, känd forskningsresande, läroverket och höll ett fördrag om sina besök i Kina. Han nämnde då att Nanking betydde den södra staden och ett par elever frågade då vilken som var den norra staden. Det är Peking, blev svaret. Några läroverkspojkar tog fasta på det och döpte snabbt Norrköping till detta.

Att Söderköping blev Nanking glömdes bort...

Vad är Industrilandskapet?
Politikerna beslutade på 1980-talet att det unika området som nu kallas ”Industrilandskapet” skulle bevaras och få nya funktioner. Området har stort kulturhistoriskt värde och har successivt renoverats och utvecklats med nya moderna verksamheter.

Idag finns de välbevarade fabrikshusen kvar i Industrilandskapet. Det är en levande och uppskattad stadsdel med många olika nya verksamheter. Holmentornet från 1629-1750 är fortfarande ett välkänt riktmärke och entré till området.

De hus som vi kan se idag kom till främst på 1800- och 1900-talet. Det finns även byggnader från 1700-talet, medeltida källarvalv samt nyproducerat som integrerats i den gamla bebyggelsen.
I tidigare textilfabriker finns nu Campus Norrköping, Linköpings universitet med ca 6 000 studenter. Studenterna har flera gånger valt Norrköping till bästa studentstad. Universitet och Kårhus ligger utmed Strömmen i en unik miljö mitt i city.

I det gamla pappersbruket kan man numera bli underhållen, lyssna på musik eller konferera på Louis De Geer konsert & kongress. Förutom pappersbruket hör även Flygeln och Värmekyrkan, tidigare Holmens maskinhall och ångpannecentral till Louis De Geer. Alla byggnader är omgjorda till moderna konsert- och konferenslokaler.

Utmed Strömmen ligger flera museer bl.a. Arbetets museum, Stadsmuseet samt Holmenmuseet. I området finns även turistbyrå, restauranger, bostäder, vackra promenadvägar, caféer, vattenfall, vacker arkitektur samt flera företag och entreprenörer.

Ladda hem broschyren om Industrilandskapet här.

Vem var Louis De Geer?
Louis De Geer var en bankir och affärsman från Amsterdam som kom till Sverige på 1620-talet och som brukar kallas för ”den svenska industrins fader”.

Hans intresse för Sverige kom sig av att han bland annat fick möjligheten att göra bra vapenaffärer här och Norrköping skulle då förse honom med en exporthamn. Axel Oxenstierna ville att de Geer skulle slå sig ner i huvudstaden men han tackade nej – ”för landsortens bekvämlighet” och bosatte sig istället i Norrköping.

Sommaren 1627 kom alltså Louis de Geer till Norrköping, där han begärde och fick två holmar i Strömmen och en tomt på Saltängen. På Saltängen bygger han sin bostad, ett magnifikt hus som kallades Vita Stenshuset – ett hus med pampiga portaler och andra prydnader som lär ha rymt femtio gemak. En rad verksamheter startas under tiden i snabb takt; skeppsvarv, repslageri, spiksmedja, pappersbruk, klädesfabrik och mässingsbruk. Han levererar redan efter ett år ut 827 kanoner och 8 000 järnstänger från Finspång, 8 577 harnesk* och mer än 10 000 kulor och granater via Norrköpings hamn.

Hans hustru Adrienne Gerard följde Louis de Geer till Norrköping, och i alla fall tre av deras sexton barn föddes under hennes vistelse här. De Geer var mycket släktkär och hämtade till Norrköping syskon, svågrar, kusiner och andra släktingar.

Louis De Geer avled 1652, 65 år gammal, under ett besök i Amsterdam och där är han också begravd.

*En del av en rustning, vanligen en bröstplåt.